När det gäller olika sädesslag och basgrödor är vetet en av de som har det största användningsområdet och den största odlingsarealen i världen. Här tävlar vetet med en av de andra giganterna, och det är naturligtvis riset. Ris har idag blivit den mest använda basfödan i världen. Till och med i Sverige börjar fler och fler av oss att äta mer ris än vad vi tidigare har gjort, trots att vi har vår goda potatis som anses härstamma från Jonas Alströmer. Hur som helst har vete en stor betydelse i världen, kanske större än vad du någonsin kan föreställa dig.
Just vete är det som används mest av de mjölsorter som tillverkas för att baka allt det matbröd som vi dagligen äter runt om i världen. Här handlar det oftast om rent vetebröd. När det talas om matbröd kallar vi ofta detta bröd för franska. Det förekommer dock i allt från vanligt skivad formfranska till baguetter och andra olika matbröd. Många gånger kombineras även vete med andra mjölsorter för att framställa olika andra matbröd. Ett av dessa är tortillas, som kan blandas med majs och vetemjöl som ett exempel.
Andra användningsformer av vete är för redning av olika maträtter. Här kanske det inte längre är lika vanligt, då det har visat sig att både majsmjöl och agar är något som gör ett bättre resultat. Som sammanfattning av vad vetet har för betydelse i världen idag är det för att i slutändan skapa ett härligt mat- eller kaffebröd som du verkligen gillar att äta. Utöver detta, om vi ser till det stora perspektivet, är naturligtvis vete en industri som uppgår till mycket av de inkomster som behövs i många länder. När något behövs tillkommer en efterfrågan, men tyvärr är det alltid så att för mycket produceras, vilket sänker priset på vad som annars kunde vara mycket lukrativt.
Dock är det kanske inte bara tillgång och efterfrågan som påverkar priset på råvaror. I en artikel hos Råd och Rön tar man upp frågan om ifall den så kallade råvaruspekulationen på börsen kan trissa upp priserna på råvaror, vilket då kan leda till svält när människor inte har råd att köpa basala matprodukter som exempelvis vete. Åsikterna i frågan verkar gå isär, FN anser att spekulationen i livsmedel påverkar matpriserna medan de företrädare för bankerna som intervjuats i artikeln menar att det inte finns några tydliga samband. Är du intresserad av att läsa mer om hur handeln med och investeringar i råvaror går till kan du besöka alltomspara.
